Första dagen och en massa tacksamhet

Idag var första dagen på jobbet, efter allt som hänt. Alltså första dagen jag verkligen jobbade. Kändes faktiskt väldigt bra och skönt att komma tillbaka. Jag börjar nu på deltid, för jag orkar inte med heltid och en massa olika projekt. För jag jobbar i en sådan bransch med massa projekt, uppdrag och nätverk. Jag brinner för mitt jobb, det gör jag. Men det är tufft att komma tillbaka till en sådan miljö, efter det vi har gått igenom och fortfarande går igenom. Just för att det rör det sociala nätverket, alla kontakter och samarbeten man haft, alla har vetat om att vi väntat barn och klappat på magen, önskat oss lycka till och allt... Många av dessa vet ju om vad som har hänt nu, dels för att mina kollegor har berättat och att de sett annonsen i tidningen. Vilket i sig är ganska skönt, man behöver liksom inte förklara sig jämt. 

Så jag känner mig glad och pigg=) Imorgon har jag lite roliga uppdrag att se fram emot. Till helgen ska vi ha riktig fredagsmys med några vänner som hjälpte oss lite extra med just begravningen och tog hand och pysslade om oss under den perioden efter förlossningen då vi var totalt psykiskt och fysiskt knäckta.  Jag hade till och med fått eksem kring ögonen, för att jag hade gråtit så jäkla mycket den tiden. (Och det är ännu inte så länge sedan, mindre än två månader.) 

Till helgen ska jag dessutom hälsa på en vän som jag inte umgåtts med på väldigt länge, jag ser fram emot det jättemycket. Hon var med när vi begravde lilleman och jag blev väldigt glad över att se henne där.

Jag var och är än idag väldigt rörd och tacksam över att så många fina vänner deltog när vi fick ta vårt sista avsked. Jag tänker också på hur glad jag är över ALLA underbara vänner vi har och så sjukt(!!) tacksam över ALLA de vänner som orkade, som ställde upp för oss, fanns där för oss och fortfarande finns där, vännerna som stöttade oss under den riktigt tuffa perioden och även nu med jämna mellanrum ringer och hör av sig. (För det är när man minst tror det, som man behöver det). Om ni som känner er träffade, läser detta, så vill jag att ni ska veta att det betyder så väldigt mycket för oss att ni bryr er om oss, att ni ringer bara för att höra hur man mår, höra hur det gick första dagen på jobbet, frågar om vi ska fika, äta middag, gå på bio, gå en promenad eller bara ringa för att säga hej! Det betyder mer än ni tror. 

... "Someone to face the day with

Make it through all the rest with

Someone I'll always laugh with

Even at my worst I'm best with you

It's like you're always stuck in second gear 

When it hasn't been your day, your week, your month, 

or even your year...

I'll be there for you

When the rain starts to pour

I'll be there for you

Like I've been there before

I'll be there for you

'Cuz you're there for me too"...