Kom änglar

 

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvudet
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna


Och du somande den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
Och om någon som vill ge dig varme när allting känns kallt,
och nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten


Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
Och där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat


Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

- Lars Winnerbäck