måndag 27 juni 2011

Besviken

Ja, jag är besviken. Besviken på livet. Jag trodde att jag redan fått uppleva livets baksida så jag flyttade långt ifrån mitt gamla liv till en ny plats där jag hittade mig själv och där jag också hittade min livskamrat. Jag kunde sova om nätterna igen, jag gjorde allt det där som jag tyckte var roligt att göra, arbetade med det jag hade drömt om,  jag fick vara brud och gifta mig, vi blev med barn ganska snabbt när vi väl hade bestämt oss. Jag upplevde lycka och kärlek och jag kände mig tacksam över livet. Men efter knappt nio månader senare efter ett positivt gravtest, tog livet en annan vändning. Och vår lycka slogs i tusen bitar, som vi idag fortfarande kämpar och letar bitar efter. Visst är jag lycklig med min man, och jag är mer kär än någonsin och så enormt tacksam att han finns i mitt liv. Men det finns något som saknas och ni som läser detta inlägg vet ju redan vad det kan tänkas vara.

Nu är det ca ett halv år sedan förlossningen. Och när jag hör hur andra blir så lätt och snabbt gravida efter en sådan här händelse, så undrar jag varför inte vi också kan få bli gravida igen. Eller är jag dum som tänker så? Jag längtar så... att hjärtat blöder emellanåt att få hålla mitt eget barn, amma och skämma bort hon eller han. Jag kan kika på en bild på vår lilla ängel, och då bara tänka att synd att du inte är här nu med oss. Du finaste ängel, vackra lilla Emanuel, du fattas oss.

Jag har tyvärr fått lite oregelbunden cykel, och jag vet inte om det är vanligt eller inte. Jag har inte gått till någon gynekolog just nu, bara på efterkontroll hos BM, 8 veckor efter förlossningen och då var ju allt bra. Jag har allt från 25 dagar till över 40 dagars cykel. Vi stressar inte... Men jag blir i allafall besviken när inget händer. Inget liv vill växa inom mig längre känns det som. Känner mig kass, värdelös och tom. Är det så det kommer förbli?

Jag är besviken bara.


11 kommentarer:

  1. Jag känner igen känslan och är ledsen att du måste känna så..det är jobbigt att längta så mycket efter något man inte kan styra,inte det minsta..

    Jag har ingen aning om hur kroppen kan reagera efter en graviditet,min fungerade ju inte innan så resultatet efteråt blev ju inget annorlunda..
    Jag tycker du ska prata med någon,det kanske är normalt och det är ju lugnande att höra,det påverkar inte längtan men det kan vara skönt att veta att kroppen beter sig normalt..

    Men du är inte kass, är det någon som är värdelös så är det naturen, ödet eller livet som inte gör som man vill,inte du..

    Många kramar

    SvaraRadera
  2. Du är inte kass och jag önskar att ni nästa månad lyckas. Det borde vara lätt för alla efter att ha förlorat ett barn. Jag tror att många inte lyckas med en gång. Jag har då upplevt att en hel del sjukvårdspersonal har blivit snopna att vi lyckades med en gång. Så jag tror att det är vanligt att det kan ta tid. Men det gör det ju inte lättare för ER :(. Håller mina tummar. Kramar

    SvaraRadera
  3. Förstår hur du känner, även om jag blev gravid ganska snart efter förlossningen. Första gången det inte blev något blev jag nästan lättad över att det inte gick SÅ snabbt, men andra blev jag bara besviken. Men sen så! Tyvärr hör man ju att ju mer man tänker på det och försöker, ju mer motarbetar kroppen en graviditet.. Men det är svårt att släppa tanken på något msn verkligen vill! Det kommer gå när tiden är rätt!=)

    SvaraRadera
  4. Åh Monica..du är inte kass. Men jag förstår att det känns jobbigt. Alla som har förlorat barn borde få bli gravida på en gång, och sen slippa vänta 9 jäkla månader. Bebisen borde bara komma "plopp".

    Min läkare sa till mig att det kunde vara oregelbundet i upp till 10 månader efter förslossningen.. MEN om du känner dig orolig är det nog bäst att höra med din BM eller ringa till sunderbyn, så du slipper fundera och oroa dig.

    Hoppas du har kryat på dig lite och att vi kan ses någon dag. det var så länge sen känns det som. KRAM!

    SvaraRadera
  5. Jag har skickat ett svar till dig på din e-post, kände att jag inte ville ta det här!!

    Hoppas i vart fall att det vänder snart för er så att ni får känna lycka igen och att besvikelsen går över!

    Kram

    SvaraRadera
  6. Du är absolut inte kass eller värdelös! Men en bra grej att kolla upp är om din sköldkörtel är i balans. Enligt min läkare så är det ett mirakel att jag blev gravid med vår lilla kille eftersom min sköldkörtel inte fungerar som den ska. Och att jag skulle bli gravid igen förvånade honom nästan ännu mer! Ett enkelt blodprov visar om du har samma problem.
    Annars tror jag att det bästa är att försöka slappna av (lättare sagt än gjort, jag vet) och tro att naturen löser saker och ting. Du har ju trots allt blivit gravid en gång tidigare!
    Kram å lycka till!

    SvaraRadera
  7. Du är absolut inte värdelös. Men jag kan förstå att det är jobbigt.
    Efter en förlossning varierar det hur fort kroppen kommer igång med ägglossning (ÄL) igen. Det kan ta lite tid och under den tiden är det inte ovanligt att mensen är oregelbunden eftersom ingen ägglossning styr den. Om du vill veta om du har ÄL så kan du prova med stickor från apoteket (dock är dom inte 100%:iga).
    Jag hoppas verkligen att ni lyckas snart, jag håller tummarna för det!!
    Kramar

    SvaraRadera
  8. Hej! usch beklagar allt hemskt du har varit med om .. vi kämpar oxå med att bli familj men inget händer.. det är riktigt jobbigt o jag önskar dig all lycka o det kommer ordna sig.. stor kram

    SvaraRadera
  9. Du ska se att det kommer snart.. Finns inget värre än att längta efter att bli gravid, o man ser andra med magar, o vänner som ska ha barn. Men efter det du har varit med om så tar det nog lite längre tid. Man blir rädd, man längtar så mycket så det tar längre tid.. Men du ska se att snart kommer lyckan till er.. Vi däremot får vänta som vi har gjort i flera år. kram kram i solen o värmen

    SvaraRadera
  10. Hej,

    Har varit inne och läst på din blogg ett tag nu. Jag födde själv en änglason, Victor, 10 maj i år i vecka 37+2. Jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Jag beklagar verkligen sorgen och att det är så många som måste gå igenom detta ofattbara!

    Håller tummarna för att en bebis snart blir till både för er och oss!

    Kram

    SvaraRadera
  11. Hanna! Håller tummarna för dig också. Och får gratulera för att ni fick en Victor. Och jag födde också i vecka 37+2. kram m

    SvaraRadera