höstdag

Har haft en riktig härlig och skön helg. Har haft en träningsdag på IKSU i Umeå med 14 kollegor från mitt gym, och vi tränade från morgon till kväll med allt från danspass, bodyattack, cykel, indoor walking och annat. Grymt skoj! Idag är man stel och har lite träningsvärk. Så ingen träning idag, utan jag har istället  haft en skön söndag med en MaryKay klass och fyllt på med lite produkter som tagit slut och fått lite sminktips med mera. Jag använder MK och tycker de funkar bra för mig. Behövde dock en mer fuktgivande och avsvalkande ögon som eftersom jag ibland får lite svullna ögon pga allergi, så nu har jag införskaffat en ögongel och fyllt med andra produkter.
På senare delen av eftermiddagen åkte jag hem till en vän som jag inte hunnit umgåtts med på ett tag. Så det var jättekul att ses igen. Så vi pratade på om allt mellan himmel och jord, jag fick lite pussar av hennes lille pojk, som fyller två år i januari. Det känns helt galet, att han fyller två. Jag kom ju ihåg när vi träffade honom första gången, sju dagar gammal. Jag kom ihåg när jag träffade min vän på parkeringen, hon hade på sig en sommarfin klänning, solen sken och det var slutet av maj eller början av juni. Hennes ansikte lyste och ögonen gnistrade. Då hade hon lillkillen i magen och när det var som kallast under vintern och snön låg täckt över hela vårt landskap, då kom han till världen. Efterlängtad och älskad från från första stund.

Tiden går så sjukt fort. Jag får panik över att tiden rasar förbi. Det går lite för galet fort och jag hinner inte med. Jag hinner ju fan inte ens blinka. Har fått frågan ofta bland vissa om vi inte tycker det är jobbigt att vara med folk och vänner som har barn. Men det tycker vi absolut inte, vi tycker ju om våra vänner och deras barn minst lika mycket. Jag älskar ju barn.  Men om det är något jag ibland, men bara ibland kan tycka är jobbigt, är vänner och bekanta som är höggravida. Jag är ju självklart så himla glad för deras skull, det är ju underbart att vara gravid. Tycker jag iallafall. Jag hade ju en så himla bra graviditet om man jämför med många andra. Mådde lite illa en kortkort period, och hade lite grejer som låg i kläm i ryggen, men de fixade ju en sjukgymnast på ett kick, utöver det var ju allt så bra. Och Emanuel sparkade och rörde på sig tidigt i magen, så jag kände i tidigt stadiet sparkarna. Eftersom jag var ganska tränad och det var något som barnmorskan påpekade ofta att det var bra att jag var så vältränad och att jag också höll mig i lagom form under graviditeten, så tog man ju för givet att allt stod rätt till och att det skulle gå bra!

Äsch jag förstår inte varför jag skrivet om det här igen. Det måste ju bli tradigt och jobbigt och läsa detta. Men å andra sidan är det ju en blogg, som är dagbok för mig där jag skriver om hur jag känner och tänker.

Nu är det söndag och snart blir det film och popcorn. Hoppas ni har det bra i höstmörkret.